Jag är bara fruktansvärt trött på att höra "skit i honom, han är dum i huvudet, du hittar nån bättre snart, sluta älta". Är ni på riktigt seriösa när ni säger sånt här eller är det bara för att jag ska bli tyst? Jag VET att jag förtjänar bättre, jag VET att han är dum huvudet osv men det får mig fortfarande inte att må bättre. Tänk dig att du befann dig i min sits. Tänk på din pojkvän/flickvän. Tänk på hur ändlös din kärlek känns och hur mycket du vill bygga en framtid med denna person. Hur underbart det känns att ha denna person nära, som du kan prata om allt med, skratta med, pussa på och sova med. Han/hon som finns där när livet känns piss och allt du behöver är en kram. Helt plötsligt tas allt ifrån dig på en sekund. Som att allt bara brinner upp och inte går att återställa. Som att delar av ditt liv bara knycklas ihop, stampas på och kastas i papperskorgen, tillsammans med delar av ditt hjärta. För det är exakt så det känns, och ni tror på riktigt att jag mår bra? Jag är en expert på att fejka när det gäller att va glad. Jag drar fram min ironiska fasad och låtsas, för det är exakt det jag gör alldeles för stora delar av tiden. Givetvis har jag mina lyckliga stunder som är äkta, men nu för tiden är det tungt bara. Jag begär inte att någon ska förstå, för det kan man inte om man själv inte sitter i min sits, därför behöver jag vara tydlig med detta, till både nära vänner och ytliga bekanta. Det tar inte två sekunder att komma över något sånt här. Man mår skit, och det är okej att må skit, så försök inte intala någon som faktiskt inte mår bra något annat, även om ni egentligen menar väl. Jag känner det jag känner och det går inte att göra något åt det. Det bästa är att bara lyssna, även om du inte har något att svara, istället för att svara med ett "han är dum i huvudet". Det mår jag inte bättre av.
Jag vet hur jävla gnällig jag låter, och jag vet vad flera tycker. Men jag orkar bara inte försvara det jag känner inombords, för det gör bara saken värre. Det här är en lång process för mig och jag mår bättre och bättre varje dag men ingen har rätten att säga till mig hur jag ska må eller vad jag ska känna och tycka. Tyck att jag är svag och patetisk, tyck att jag är töntig och sårbar. Jag tycker själv att jag är grym som vågar stå för hur jag mår. Det är ett steg närmare målet - att bli fri från dessa känslor.
